Luciapokalen 2016

WOW! Vilken helg säger jag bara! Min tävlingsdebut är gjord och jag kan verkligen inte vara annat än stolt och nöjd över min prestation. Jag vet inte hur jag ska formulera mig för att ni ska förstå vilken upplevelse det har varit. När dom ansvariga backstage började gorma om att alla i -166cm juniorklassen skulle radda upp sig på led och göra sig redo för att gå upp på scen, då bultade hjärtat som aldrig förr.

Väl uppe på scen skakade heeeeela min kropp, mina ben skakade så mycket att jag trodde jag skulle ramla. Det var helt sinnes. Hur mycket jag än försökte så gick det inte att slappna av. Johan berättade i efterhand att när alla tjejerna kvartsvände till backpose så skakade i princip varenda rumpa. Förstår ni hur mycket det skakade då, om till och med publiken såg det?! Haha! Fyfan. När vi hade kommit av scen kände jag bara ren och skär lycka. Jag gjorde det och jag kunde inte sluta le! Den där känslan var något av det häftigaste jag vart med om. Adrenalinkick DELUXE. Kan fortfarande känna känslan när jag täcker på det.

Första ronden var en elimineringsrond och jag hoppades så innerligt att jag skulle få gå vidare och det gjorde jag! I andra omgången på scen hade nerverna lugnat sig och jag kunde njuta mer av själva upplevelsen på scen. Vi var så många i min klass att vi delades upp i tre grupper och blev framkallade gruppvis till linen för att 'visa upp oss' (det låter så bissart? haha..). När alla grupper genomfört kvartvändningarna var det dags för first call out, second call out third callout. Det är fem tjejer som blir uppropade i first callout (dvs 'topp 5' bästa tjejerna). Nummer och namns ropades upp på dom första fyra tjejerna (min bästa teamis bland annat!) och när dom kom till sista uppropet hörde jag mitt eget namn. Hur sjukt det kändes? SJUKT! Sneglade upp i publiken och såg Johan le och ge tummen upp mot mig.

Sedan var det av scenen igen och invänta vilka sex av alla 15 tjejer som gick vidare till final. Bara för att man hamnar i first callout är det inte säkert att man går till final, även om det vanligtvis brukar bli så. Jag tog inte ut något i förväg men när dom ropade ut vilka som hade gått vidare var jag en utav dom. Min första tävling och jag tog mig till final. Egentligen hade jag redan vunnit genom att ens ställa mig på scen, så att gå hela vägen till final det var långt över min förväntan. Jag fick lite halvpanik när jag stod där backstage och insåg att jag skulle upp på scen igen och framföra min I-walk, min I-walk som jag inte hade satt perfekt en enda gång under alla mina poseringstillfällen innan tävling. Hann dock inte fundera så mycket på det innan det var dags igen att entra scenen. I-walken gick tack o lov bra. Jag är en sån som presterar bäst under press tror jag, för så som jag poserade på tävlingen hade jag inte lyckats med under något träningstillfälle. Haha. Till och med min coach sa att hon hade blivit förvånad. 

Gud... Jag kan babbla i evigheter om det här. Sista steget: Prisutdelning. 6:e placeringen delades ut och likaså 5:e placeringen. När speakern kommer till fjärdeplaceringen säger han något i stil med att det varit otroligt jämt och att fjärdeplaceringen och tredjeplaceringen har fått exakt samma poäng, men att tredjeplaceringen 'vann' på tidigare meriter därefter ropar han ut nr. 34 och mitt namn. Min debut slutade alltså på en fjärdeplats och jag kunde inte vara mer stolt. Kan ni förstå att för bara några veckor sedan var det inte ens säkert att jag skulle hinna i form och nu stod jag där och hade tagit hem fjärdeplatsen. Fyfan vilken känsla.

Kvällen innan...

Jag och mina fina, fina teamtjejer backstage <3

Bild från I-walken

 Sidepose och backpose

 First call out-linen

 Här har vi hela finalfältet!

Till vänster: SUPERNERVÖS tjej backstage / Till höger: En donut har aldrig smakat så gott som efter tävling

 Till vänster: Han som fortfarande vill pussa mig efter 22 veckor av diet <3 / Till höger: Bästa Carro och jag när vi precis blivit sminkade och lagt vårt sista lager spraytan!

Jag var ungefär lika förvirrad som jag såg ut efter tävlingen...
 
Vill bara avsluta med att återigen säga vilken fantastisk upplevelse detta var! Så glad att jag tog mig hela vägen i mål och än är det inte helt över... Decembercupen nästa!



Tack för att du kommenterar!


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: